Iata-kod TOS

Flygtafik språk för Tromsö flyplass

​

Här växte jag upp, här fann jag tröst och här fanns spänningen.

​

Vi bodde i ett radhus på Tromsöya en bit upp i en backe med underbar utsikt mot Kvalöya och Håköya. Precis nedanför backen låg flygpltsen.

Eftersom vi hade ett stort panoramafönster i rummet och inga grannar framför oss var utsikten helt fenomenal. Jag kunde sitta i ett nedsläckt rum, i våran snurrfåtölj och bara glo på flygplanen som startade och landade och på våren "solglugg" mellan bergen där både månen och solen växelvis sken ikapp med sin egen spegelbild i havet.

​

Trösten

Min uppväxt var svår, jag var rädd för min fostermamma, och det var tyvärr min fosterpappa också så han var inte till så stor hjälp. Han jobbade och slet och försökte försörja oss och var snäll och på alla sätt en bra människa. Men han fick rymma hemifrån för att sova på sitt kontor ganska ofta. Min fostermamma var verkligen grym, såpass att vi fick fly när hon hotade med kniv.

​

När jag märkte att hon druckit la jag bara ifrån mig ryggsäcken i hallen när jag kom från skolan, gick inte in. Rymde till ridskolan, holt eller flygplatsen. Ridskolan var mysig, där kunde man sova i höet och äta torrt bröd som fanns i en stor låda till hästarna. Men jag blev lite lätt mobbad för mina hemfårhållanden och var stallgänget där så fick jag åka därifrån. Holt var en annan tillflykt, med massor av djur och trevlig personal som ibland tog hand om den lilla djurintresserade flickan som kom till dom. Jag fick gå med in till djuren och mata dom, hackad på och utskälld av "steggen" en totalt galen riptupp som alla hade roligt åt. Stack du fram foten så blev skorna brutalt attackerade med näbb och klor samtidigt som han babbalade och bubblade "gabbao gabbao!!".

​

Men så var man ju tvungen att sova också och då var flygplatsen bäst. Där fanns hemskt trevlig personal och jag fick ibland sova i det mörka rummet där bagagevagnarna stod. Men skulle ett plan starta på natten så lystes rummet upp och det blev fullt ös med folk. Å andra sidan fanns det knappast något mer lugnande för ett skrämd själ att höra en jetmotor starta utanför. Detta innebar nämligen att det var folk som hade koll på vilka som kom in, inga galna damer med kniv med andra ord!

​